Frågor och svar om solkraft i Sverige

Solen lyser bara på dagen och i Sverige knappt alls på vintern. Går det att utveckla och få lönsamhet i storskalig solkraft under sådana förhållanden?

– Absolut. Solinstrålning och produktionen från solkraft är lätt att förutspå. Instrålning och produktion är som störst under sommarhalvåret, men solparker bidrar till energisystemet även under vinterhalvåret. En utmaning med solkraft är att när produktionen är som störst, så är ofta elbehovet som minst. Genom att kombinera solparken med batterilager kan man skjuta på det mönstret. Då lagras elen och släpps på vid ett senare tillfälle när behovet är större.

– En bra lösning för att hantera de svenska årstiderna är hybridparker. Det innebär att samlokalisera både sol- och vindparker och koppla upp dem på samma nätanslutning. Sol och vind kompletterar varandra väldigt väl. När det är soligt på sommaren blåser det mindre och under de mörka vintermånaderna, då produktionen i solparkerna går ner, blåser det i stället mer och vindkraftparkerna producerar bättre. På OX2 jobbar vi med både vindkraft, solkraft och batterilagring, vilket skapar möjligheter att bidra till en stabil elförsörjning på många olika sätt.

OX2:s projekt ligger alla i prisområde 3 och 4. Varför bara i den södra delen av landet?

– Det är flera faktorer som spelar roll. Området för en solpark behöver ha god solinstrålning. Det hittar man framförallt i södra Sverige. Södra Sverige är förhållandevis tätbefolkat och behovet av ny elproduktion är stort. Kan vi tillföra ny produktion här så kan vi undvika de flaskhalsar som finns i elöverföringen från norr till söder.

– Det krävs även stora och relativt flacka markytor, något det finns gott om i södra Sverige. Samtidigt råder där begränsade möjligheter att bygga ut mer landbaserad vindkraft eller andra kraftslag. Där kan solparker fylla en viktig funktion, då de är yteffektiva och till exempel inte kräver några stora skyddsavstånd.

– Sist men inte minst behövs möjlighet till nätanslutning på inte alltför långt avstånd. I södra Sverige är det vanligen nära till nätet, även om det tyvärr inte alltid finns kapacitet att ta emot ny produktion. Det finns därför ett stort behov av att bygga ut och förstärka elnätet för att kunna möta upp all ny produktion under utveckling.

Vilken typ av mark passar bäst för en solpark?

– Eftersom parker kräver stora flacka markytor och vi framförallt befinner oss i södra Sverige så lämpar sig jordbruksmark bra. Det är enkelt och kostnadseffektivt att bygga på, även om viss typ av skogsmark också kan vara intressant. Det ska tilläggas att jordbruksmark är ett brett begrepp och att all jordbruksmark idag inte används till livsmedelproduktion. Exempelvis ligger sex procent av all mark idag i träda.

– På vissa håll i Europa, till exempel i Frankrike och Italien, är så kallad ”agrivoltaics” en stor sak. Det innebär att man kombinerar solkraft och jordbruk, något som framförallt är viktigt i de länder där tillgången till mark är mer begränsad än i Sverige.

– I Sverige ser jag inte behovet att utnyttja den riktigt högvärdiga jordbruksmarken. Låt oss börja med den mark som har lägre brukningsvärde och idag exempelvis ligger i träda eller används för bete. Även i våra svenska solprojekt tittar vi kontinuerligt på om och hur man kan fortsätta bedriva ett anpassat jordbruk, i form av till exempel fårbete eller odling av vissa grödor, under och mellan raderna av solpaneler.

Hur ser processen ut för att få en storskalig solpark på plats?

– Våra projekt utvecklas vanligen på privatägd mark. Tillståndsprocessen för solparkerna förväntas ta cirka två år. Det är Länsstyrelsen som prövar våra anläggningar. Nätanslutningen, som idag är den stora flaskhalsen, kan ofta ta 2-5 år för en solpark.

– Solparker är inte klassade som miljöfarlig verksamhet, men vi väljer ändå att ansöka om frivilligt miljötillstånd. Vi menar att det ger en mer förutsägbar prövningsprocess och mer rättssäkra beslut, vilket borgar för ett tryggt ägande i det långa perspektivet

– Som en del i tillståndsprocessen genomför vi samråd med både myndigheter, närboende och den breda allmänheten. Där får vi in yttranden och kan göra vissa anpassningar utifrån dem. Precis som i alla projekt är det viktigt att arbeta med den lokala dialogen.

Solkraft är det snabbast växande kraftslaget i världen – men inte i Sverige. Vad krävs för att det ska ta fart i Sverige?

– Sol är både det snabbaste och billigaste kraftslaget som kan byggas ut, men samtidigt är solkraft är ganska omoget i Sverige jämfört med till exempel Tyskland, Polen och Danmark. Vi har liknande förutsättningar men det har ändå inte tagit fart som i exempelvis Danmark, där det idag finns sju gånger så mycket installerad solkraft per invånare trots betydligt mer begränsad marktillgång.

– För att solkraften ska ta fart på allvar i Sverige krävs en snabbare och ännu mer förutsägbar tillståndsprövning. Idag kan prövningen se väldigt olika ut beroende på i vilket län projektet är beläget. Det behöver ske på mer lika villkor

– Vidare ser vi att nätanslutningsprocesserna behöver förenklas och snabbas upp. Därtill behöver anslutningsavtalen kunna vara mer flexibla, för att öppna upp för hybridparker, batterilager och andra systemlösningar.

_________________________________________

OX2 och solkraft:

• OX2 utvecklar solkraft i Sverige sedan 2021.
• Vi har i dagsläget 19 projekt, totalt ca 1 100 MW, under utveckling i den svenska portföljen.
• Inom ramen för alla projekt utvärderas möjligheter för samlokalisering med till exempel vindkraft och batterilagring.
• Utöver Sverige utvecklar OX2 solkraft i ytterligare åtta marknader i Europa samt i Australien.